Pokie

Alla människors lika värde, tror vi fortf på det?

Är man inte lite mer värd om man har körkort, bil, ett välbetalt och respekterat yrke, en fin bostad och en bra familj/partner?
Ser vi inte dom människorna som lite mer värda en dom som varken har körkort, bil, fin bostad eller något av allt det där vi människor alltid tycks sträva efter?
Det är inte lika mycket värt längre att vi är lyckliga och helt friska.
Om vi bara har allt det där man "ska" ha så gör det inget om man storröker för att man är stressad, att man super sig redlös varje helg för att glömma all skit man bär på eller att unga människor både skär sig och försöker ta självmord för hur dåligt dom mår.
Och varför mår dom så dåligt? Stress, press, höga förväntningar och en alltmer sönderstrasad syn på hur man bli lycklig?
Det är nog allt det där, men sen har det också på något sätt blivit så mycket enklare att vara olycklig och vilja dö ifrån allt runtomkring sig än att vara lycklig. När blev det så svårt och nästan fult att vara glad och lycklig?

Om man är lycklig, har man då haft det väldigt lätt för sig i livet, inte sett motgångar eller klivit stampad på?
För vissa är det kanske så, men det är nog mest en fördom.
Att kunna ta tag i sina problem är itne alltid det lättaste, man behöver ofta hjälp.

Men det viktigaste är nog bara att inse, att det inte är jobbigt och läskigt att vara lycklig eller bara lite glad.
Och alla dom där sakerna vi tycks jaga hela vår tid här på jorden, är Inte det som gör att vi kan somna in med ett leende på läpparna, det gör bara allting. Lite enklare.