Pokie

Just nu vill jag inte alls gråta..
Dock känner jag mig nästan lite förbannad..
suck. ><
Som vanligt har jag inte någon "riktig" anledning till att känna som jag gör.
Men jag gör det ju ändå, ingen jag kan rå för.

Det har varit väldigt blandande känslor idag.
Totalt nere blandades med dampig (tillfälligt släng av) lycka.

& nu sådär innan jag ska krypa till kojs känner jag mig sådär lagomt meningslös och värdelös som ens existerar.
Jag saknar mamma, hon vet jag iaf att hon verkligen behöver mig, på riktigt och skulle verkligen bry sig om något hände.

Nu tänker säkert många av er; "Men vafan jag skulle visst bry mig!!"
Jag vet det, men.. Varför är inte vi människor bättre på att visa det.
Jag tycker jag försöker. Försöker visa folk vad jag känner för dom.

Jag har tänkt mycket på en sak den här veckan.
Att man alltid ska försöka leva alla dagar som om dom var den sista..
Men varför är vi så jävla fega på det?!

Och någonting hände nu så du inte kunde ta tillbaka det.
Typ att någon dog.
Tänk om du hade behandlat den personen annorlunda.
Tänk om det sista du gjorde var att såra någon..

GAH & VFN ><

Ne, nu ska jag sluta tänka så jävla mycket..

Jag vet iaf att det sista jag sa till mamma idag var:

"Mamma jag lälkar dig!"