Pang

Aj som fan.. Jag var så inte beredd på det där. alls.
Senast idag insåg jag att det inte gick att förneka eller förtränga..
Saknaden, längtan och den lilla gnuttan hopp jag hade kvar. Alla känslor..

Jamen underbart hörrnini ^^ Jag flyttade på mig för något jag tänkte måste vara sann kärlek. men ojsan.
hoppsan. hejdå :D

Ni förstår säkert ingenting just nu av allt mitt babbel. Men vet ni vad? Jag fattar fanimig ingenting jag heller.

FANSIHELVETESJÄVLASKITHUSUTANNÅGOTPAPPERI!!!!

jag har hållit mig i två timmar för att inte brista ut i hopplös gråt.. nu går det inte så bra längre..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback